Rolleposten

Alla lögner från de som varit mig nära , varför  tror jag på dom?  jag vet ju egentligen bättre..
Som alla löften som sveks och allt jag offrat för någon, som bara sagts i ord, men aldrig visats i handling...

Som hela den tiden med Tina exempelvis.. Jag har lurats av allt som sagts, jag ville så gärna tro även om det aldrig visats annat än raka motsatsen.. Vad gör man som det pucko man är? , jo , ältar samma jävla saker med personen att om du inte visar det du säger, så är det du säger bara lögn.. eller? Självklart är det så, bara jag som hoppas , vill så gärna tro osv... Jag vet ju hur det är, egentligen, säger man att man älskar någon, sparkar man inte den på pungen , eller?

Ändå , så hävdar Tina stenhårt att allt hon sagt är sant, hon älskar mig så mycket osv..
Men när jag frågar henne hur hon kan hålla mig hemlig, varför hon inte vill synas med mig eller umgås annat än i hemlighet när ingen vet ... Svarar hon inte. Varför tillåter hon att jag mår dåligt av att se hur hon tittar på mig med avsmak, om hon är i annat sällskap? varför hon talar illa om mig inför andra, varför hon ljuger om det hon gör och sätter mitt liv på spel för vad hon själv gjort om hon älskar mig?
Hon ljuger för mig först, sen ser jag att hon ljuger och frågar varför, och då vänder hon och säger att jag t.ex slagit henne osv.. Jag hamnar i fara, med hot och folk som hoppar på mig, hon nonchalerar mig , svarar inte osv, men skickar ändå sms med en mening: jag älskar dig visst... varje gång, har hon efter en tid kommit tillbaka krypande om att hon saknar mig , älskar mig o allt det där. varför tycker jag synd om henne? Hon säger förlåt , och spelar ledsen och säger att hon förstår. Tills efter någon dag, då hon gör om det igen, för att jag frågar hur hon kan säga sig ångra det hon sagt förlåt och verkat förstående för, när hon fortsätter att göra det igen...?  Hon visar bara att hon vill se mig död, tyvärr.. det är tyvärr det enda jag sett.. hon ville inte göra något åt den lögnen , som fick NN att attackera mig med kniv i lördags, Ta ansvar för det hon gjort fel, som jag trodde man gjorde för även en ovän.. bara för att det är så! Men inte för den man säger sig älska... inte för Tina .
Jag bad henne visa att hon älskar mig, och få mig att se att det inte var något hon sa för att rädda sig från konsekvenser.
Ville bara att hon gjorde något som visade det... Hon tyckte synd om sig själv istället , och jag var då dum mot henne tydligen.. Både Ja och Nej.. Dum JA! , Men mot mig, inte henne. Aldrig varit , faktiskt bara dum i huvudet , mot mig själv.

Men inser att inget är värt något längre, i en värld där man plågas av saker man varit dum nog att möjliggöra, på sin överdrivet naiva och hoppfulla tro på människor.
Jag har hoppats och ursäktat, samtidigt som jag förnedrats och smutskastat och nu tillräckligt sönder att inget längre är kvar i mig.. ingen gnista, ingenting, bara trasig jävla värdelös person, som får skylla sig själv som inte fattat hur egoistiska människor lurat mig, trampat på mig utan att lyfta en lilltå för att bry sig om vad mitt liv är värt.
Jag har som tur är bara bevis på att som dem som gör mig så värdelös,.. kommer hjälpa mig att få  mig att lösa mitt värde. Och när lågkonjunkturen är slut, eller ni som minns depressionen* under 30-talet ,ni vet att inget är starkare, än det som vet hur botten sett ut...  see ya!       "dä söm intö dödör änn, härdör änn"

* depression betyder egentligen= återhämtning