Leva låta dö...

Det är bara i detta samhälle det kan ske sånt här skit..Det är faan bara i såna hålor som det finns sädana förutsättningar.. Med människor av ett visst slag, som möter människor av ett annat slag osv..

Det är bara här som man blir idiotförklarad när man ber om att få tillbaka saker som man snällt lånat ut...för snart 3 år sedan.. o varje gång man bett om det har man blivit visad fingret o uppfattats som dum i huvudet.. Jo , förlåt jag är så dum.. Herregud... Hur han det vara onormalt? Det är iaf så man betraktas ..

Men man tröttnar att vara dum el. snäll, vilket verkar vara synonymt. När man för andras skull låter saken gå längre än att be snällt.. Man blir bara behandlad ännu mer illa av de som redan gör allt för att svärta ner mig..

Nu är det nog med såna allmosor, och har gått vidare till att låta dessa ta sitt ansvar inför lagen, vilket troligtvis bara gör mig än mer dum i huvudet i deras ögon, Jaha... Det skiter väl jag i faktiskt... är man så dum att inte lämna tillbaks saker man inte äger, trots så många uppmaningar, och utan rimliga tvivel borde känna till vad lagen säger, är man bara dum i huvudet och borde lida för det.. Vilket är långt ifrån det jag skulle vara mest orolig för, eftersom det inte är det värsta som de kommer att ansvara för.. Om jag var dom vill säga..

Det är också bara här som man kan hamna i sitsen att förvägas rätten att leva, utan att det finns fog för det.

Vissa tankar att dessa båda särbehandlingar hör ihop med varandra får man ibland, inte så konstigt kanske. Det tråkiga med allt detta jobb är att trots vetskapen om att det under alla förutsättningar kommer att lösa sig och ge mig upprättelse, är tiden det tar, energin och viljan.. För jag är tills det sker , utan någon hjälp av någon, eftersom jag tydligen av många anses vara den somliga vill utpeka mig som.. Mina viktigaste livsbejakande år är borta, och min framtidsförutsättning en aning grå, av saker som inte stämmer alls, däremot har jag fått mycket raserat av saker som hänt, troligtvis av de som istället skyllt sina dåd på mig... Jag är ensam i vardagen, ingen verkar fatta , därför får jag finna mig i att vara någon sak man inte längre umgås med, på grund av rykten eller det man hört.. aldrig kan någon säga att dom sett mig göra något.. konstigt..

Svårt att orka ibland, för man vet att man borde haft det annorlunda, skulle eller borde varit Pappa och bborde kunna levt ett familjeliv nu... Ingen är väl direkt intresserad av att stå vid min sida när det blåser som tuffast heller, men det är så vi människor är..

Ska tala om saker som vissa inte för sitt liv, vill ska komma ut , eftersom det skulle innebära att de får ta ansvar för det, och visa sina rätta ansikten...

Men det tar jag inte nu..

Trevlig Helg, Nu ska jag sticka en pinne i arslet på Dfs Energi!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0