Rolleposten

Det är inte sällan man har lämnat en festlokal med gråten i halsen o försöker att undvika att visa sina tårar,,,

Det är nog fler än jag som gjort, även vi män , även om vi aldrig skulle erkänna det..

Men , aldrig förr har jag gjort det av anledningen att jag i glädje och euforisk välmående totalt kollapsat i tanke och ord, och som något jag trott varit i det närmaste omöjligt för mig, lämnats svarslös inför en person.. Måste gjort bort mig totalt , måste trott att jag varit världens mest otacksamma och dryga människa i världen ju ..Puh..

Alltså , jag var på baluns igår, ovanligt som fan, men en del av min sociala rehabilitering som jag bestämt att utsätta mig för..

Harrys var lokalen för ändamålet, och faktiskt fruktansvärt trevligt, många människor som jag förr älskade att umgås med, men som så många, fallit ur, av olika anledningar,, Men, fruktansvärt kul att se så många på en och samma kväll.

Visst, det är fortfarande otroligt , och för den delen jobbigt, att vissa gamla bekanta envisas med att som första fråga till mig, undra hur det går för mig, med något som aldrig existerat..Nu är jag ju medveten om att det tyvärr blivit så, då man inte avfärdat eller agerat mot påståenden och en viss grupps systematiska nedsmutsning, men likväl så stör det mig ändå.

Dock har numera isen brutits av mig, och växer minut för minut inombords, genom att vara den jag alltid varit och alltid kommer att vara... Med god hjälp av personer som inte är rädda för att visa mig den uppskattning och respekt som jag , likt andra förtjänar. Tänker på gamla vänner som nu , när jag gjort inträde i offentligheten igen, ser mig på det sättet dom alltid sett mig

dessutom är dom inte rädda för att visa det inför andra, som märkbart gärna muttrar något nedvärderande bakom ryggen på mig, för att övertyga sig själva om det de hör och sprider runt är sant, o på så sätt undgå nesan att skämmas infär mig..

Ingen nämd ingen glömd! ni vet vilka ni är, och ja är er evigt tacksamma!

Nåväl, för att återgå till kvällens absoluta emotionella orgasm, så var det vid just ett sådant samtal med en bekant, som det hände.. Kvällen var på sista versen , och hade diskuterat länge med Emma som hon heter... Kan inte säga att jag var helt ointresserad av att åtminstone stjäla en dans av henne, kommer inte ihåg dock, om jag ens tänkte repa till mitt annars, faktiskt, mycket blyga och modstulna tysthet (gällande dessa saker, alltså) för att fråga .

Hursomhelst i en stunds avbrott av våran konverastion, så konfronterades jag plötsligt inför en kvinna, som troligtvis stått i närheten en stund (vill gärna tro det iaf) för att påkalla min uppmärksamhet . Jag minns att jag tänkte, pga den numera , unika händelsen (att tjej kommer fram till mig helt apropå), att jag skulle få en utskällning för något jag kanske, eller troligare kanske inte hade gjort, vilket däremot hänt fler gånger, men av välkända Xantippor.

Så jag var mer eller mindre inställd på det, och var lite bortkommen inför situationen kan jag ärligt erkänna.

Hon sa, om jag minns rätt " Jag måste bara få presentera mig.." Redan där började jag rodna smått inom mig och såg om möjligt än mer bortkommen. För ingen människa kommer fram bara sådär, För att de måste presentera sig, om det inte är något som är intressant i den de vill presentera sig för, Och med förutsättningarna jag lever med , att ha ett lite ofördelaktigt yttre, klipper mig själv och allmänt lärts sig , att inga större flockar av kvinnor någonsin kommer trängas kring mig direkt.. så av den anledningen var det troligtvis inte.

I samma stund som hon sa sitt namn, kom det opp i mitt huvud oxå, kom ihåg henne lite svagt från tonåren, som en av handbollstjejerna som umgicks med Brorsan och Jocke hegis(granne) och Henke Eriksson o de andra bralliskåta i gänget man fick beblanda sig med på viss nåder och under vissa förutsättningar..;)

Sen sa hon det som fick mig att reagera som en korpspelare i luffarschack.

Hon hade nämligen läst min blogg, och tyckte jag skulle fortsätta skriva,,, sen hör jag liksom bara ord, men kommer inte ihåg direkt mycket mer av stunden, än att jag plötsligt fick tårar i ögonen av glädje, och att jag inte skulle kunna hålla tårarna borta en sekund till typ,det kändes så jävla bra inom mig att jag inte visste vad jag skulle säga.. för något måste jag ju säga ju.. Men har inte den blekaste aning om vad jag sa, jag bara tänkte på hur stort det var att, någon som jag trott varit ovetande om min existens överhuvdtaget, Går fram till mig för att presentera sig och säga att hon blivit rekommenderad att läsa min blogg , och även om jag inte kommer ihåg mer av vad hon tyckte exakt, så kan jag säga att som i allt annat i livet, är det själva agerandet som betyder något, och man behöver inte vara kärnfysiker för att förstå hur stort det hon gjorde, var för mig , direkt...

Jag fick helt enkelt dra till garderoben och gömma mig i kön för att inte avslöja den gråtande anstormningen som började visa sitt uttryck i ansiktet, utan att minnas vad jag sa eller nåt... måste sett jävligt knäppt ut , och säkert några som gjorde antaganden i tysthet oxå,, men det får man ta..

Däremot tar jag inte ett pucko, eller som det var egentligen i upprinnelsen, två st puckon , som utan en tanke börjar göra sig lustiga över att ja var lite våt i ansiktet, och fortsätta med att skrika just det som jag hör att folk säger om mig, så faan, ja gav han en liten vinge så han ramla i backen och gick vidare med tanken , att jag skulle varit lite mer vuxen..

Men det var inte något som stoppade upp honom, utan han fortsatte skrika efter mig från af fram till bussen typ..

irriterad som fan var jag, å fick bita mig i läppen för att hålla mig i sans.. Jsg klarade till och med av att vara den bättre människan , be om ursäkt o ta i hand.. Inte illa för den aggressionsnivå jag bygger upp av allt skit under veckorna, att hålla sig lugn , hysat iaf, med såna katalyta provokationer runt mig.. Men det troliga är nog att jag var bedövad av den händelsen innan som gjorde mitt liv mer värt att härda ut.. Tack Sofie för den enormt fina gesten! sånt som ger mer än vad ni anar i min värld, Förlåt om jag för min momentary laps-respons, hoppas ja inte verkade allt för konstig..;))

Känns på gång helt klart.. viljan att orka smyger sakta på mig, höst till trots, sakta tänds hoppet att vi kanske kan älska varandra här i världen ändå...?

Sänder en stilla tanke till Pappa, som i min värld alltid kommer finnas.. Saknar dig varje dag, varje timme, varje minut!

Ha det bäst! //Rolle

 <a href="http://jinge.se/politik/bush-skyldig-till-911.htm" rel="nofollow">Bush skyldig till 9/11? | Jinges Web och Fotoblogg</a><br />
<a href="http://markuswiechel.wordpress.com/2009/05/21/valturnen-205-norrkoping-linkoping-och-motala/" rel="nofollow">Valturnén 20/5 (Norrköping, Linköping och Motala) &laquo;  Markus Wieche..</a><br />
<a href="http://www.politikerbloggen.se/2009/10/27/24378/" rel="nofollow">Politikerbloggen &raquo; &#8220;Dags för helt ny arbetsrätt&#8221;</a><br />
<a href="http://yrvaken.wordpress.com/2008/01/25/vanvett-och-ovett-del-1/" rel="nofollow">Vanvett och ovett? Del 1 &laquo; Alltid yrvaken</a><br />
<a href="http://stallom.se/2009/09/30/framtidslosningen-du-ar-modedesigner/" rel="nofollow">Framtidslösningen: Du är modedesigner  ::  Ställ om</a><br />