När Sigge i Fränsta blir stor, ska han bli Elefant! Nemo från Kampgärdet, låter husse fixa mössen..
..Det slår större för mig att uppleva de sakerna, än att fira en misär som efter 2 års helvete äntligen vunnit rättvisa, åtminstone inför lagen.. Men i samhällets stugor, är skammen för stor att erkänna ett felaktig fördömande.. dessutom får jag aldrig tillbaks allt som tagits ifrån mig under den tid som varit..
Det finns inget att fira, bara ett ledsamt konsterande att otack är världens lön, o att ni kunde lyssnat på vad ja sa osv...
Det var ingen lättnad som kändes när jag gick ut ur rättsalen, utan snarare en fullkomlig orkeslöshet, av att behöva gå genom allt detta patetiska fantasipåhoppningar baserat på falskhet och lögner.. Tanken på hur mitt liv bespottats av många för att jag i mitt tycke gjort en moralisk välgärning, genom att "offra" mig för att rädda undan andra från lagen,, ..har varit för mycket för att orka med ibland..
Det är tur , att det finns människor som får själen att må bra vid tillfällen som dessa, jag kände ett stort behov av at bara komma från , och begav mig norrut bara för en dag, i sällskap med en kompis..
Jag har alltid sagt att ju längre norrut från gävle man kommer , desto vänligare bemött blir man fler vänliga omtänksamma människor för var kilometer..
Skönt att komma från o slippa all press en stund..
Hälsat på Mattias och Karin samt de två kissarna Nemo och Betty i deras underbara hem på Kampgärdet. Ännu en gång ett stort tackarrrrrr för ett vänligt och frikostigt bemötande och gästfriheten framförallt !
Sedan ett lika trevligt stopp hos Fam Pettersson-Dahl och deras Nysteriliserade kissemissar... Där jag träffade Sigge för första gången "live", och insåg att tiden går när man såg Englas förvandling från bebis till storasyster sen sist..
Jag frågade Sigge, som är 2 år, när han precis sjungit färdigt en klockren återgivning av " i like to move it" vad han ska bli när han blir stor? ... Utan betänketid och ett distinkt svar säger han då : Jag ska bli Elefant!! Underbart svar tycker ja... Sånt gör mig glad i själen att uppleva, men i samma ögonblick man kommer hem, förvandlas allt till lite eftertanke på vad jag kunnat haft i mitt liv idag.. eller borde ha haft, om det inte hade varit för det som nu är konstaterat av rätten, men fömodligen inte av andra ...
Tur att inte den politiker, som dömde mig till 10 år utan prut, var med i juryn, men han är med i andra betydande instanser dock... Tyvärr.
Det finns inget att fira, bara ett ledsamt konsterande att otack är världens lön, o att ni kunde lyssnat på vad ja sa osv...
Det var ingen lättnad som kändes när jag gick ut ur rättsalen, utan snarare en fullkomlig orkeslöshet, av att behöva gå genom allt detta patetiska fantasipåhoppningar baserat på falskhet och lögner.. Tanken på hur mitt liv bespottats av många för att jag i mitt tycke gjort en moralisk välgärning, genom att "offra" mig för att rädda undan andra från lagen,, ..har varit för mycket för att orka med ibland..
Det är tur , att det finns människor som får själen att må bra vid tillfällen som dessa, jag kände ett stort behov av at bara komma från , och begav mig norrut bara för en dag, i sällskap med en kompis..
Jag har alltid sagt att ju längre norrut från gävle man kommer , desto vänligare bemött blir man fler vänliga omtänksamma människor för var kilometer..
Skönt att komma från o slippa all press en stund..
Hälsat på Mattias och Karin samt de två kissarna Nemo och Betty i deras underbara hem på Kampgärdet. Ännu en gång ett stort tackarrrrrr för ett vänligt och frikostigt bemötande och gästfriheten framförallt !
Sedan ett lika trevligt stopp hos Fam Pettersson-Dahl och deras Nysteriliserade kissemissar... Där jag träffade Sigge för första gången "live", och insåg att tiden går när man såg Englas förvandling från bebis till storasyster sen sist..
Jag frågade Sigge, som är 2 år, när han precis sjungit färdigt en klockren återgivning av " i like to move it" vad han ska bli när han blir stor? ... Utan betänketid och ett distinkt svar säger han då : Jag ska bli Elefant!! Underbart svar tycker ja... Sånt gör mig glad i själen att uppleva, men i samma ögonblick man kommer hem, förvandlas allt till lite eftertanke på vad jag kunnat haft i mitt liv idag.. eller borde ha haft, om det inte hade varit för det som nu är konstaterat av rätten, men fömodligen inte av andra ...
Tur att inte den politiker, som dömde mig till 10 år utan prut, var med i juryn, men han är med i andra betydande instanser dock... Tyvärr.
Kommentarer
Trackback
